Hade jag lagt ut en blogg igår kväll hade den säkerligen innehållet lite funderingar om Stefan Attefalls uttalande om att:
”Bostadsmarknaden måste finnas med som variabel när man väljer utbildning och universitetsstad.”
Man undrade ju om Stefan Attefall också tycker att bostadsmarknaden måste finnas med som variabel när man väljer jobb?
För det är precis samma bostadselände för den som fått jobb i ICA-kassan som för den som fått en utbildningsplats på KTH.
Fast han hade nog utelämnat variabeln bostad för regeringen driver ju en jobbpolitik som går ut på att man ska ta de jobb som finns oavsett var i bostadsbristssverige det finns.
Det mest självklara vore ju att regeringen kombinerade sin jobbpolitik med en
bostadspolitik som fick igång byggandet.
Det skulle gynna både studenten och kassörskan på ICA.
Men nu är det morgon och då har Stefan Attefall pudlat. Det var inget smart uttalande precis, framförallt inte av en bostadsminister. Han förväntas väl snarare ha lite idéer om hur man får igång bostadsbyggandet.
Attefall kan ju förslagsvis ställa sig i frontlinjen för att genomföra den skattereform för hyresrätten som vi, Fastighetsägarna och SABO föreslagit.
Vi vill investera i det som bygger Sverige starkt – utbildning, infrastruktur och
bostäder, skriver Juholt och Waidelich på DN debatt idag.
Klart man måste satsa på bostäder i tider när studenter tältar, halva landet lider av bostadsbrist och tillväxten hotas.
Det gick dock inte att spåra några förslag i artikeln.
Juholt och Waidelich kan förslagsvis ställa sig i frontlinjen för den skattereform för hyresrätten som vi, Fastighetsägarna och SABO föreslagit.
Det är dessutom en betydligt bättre och billigare reform än sänkningen av restaurangmomsen. Den skulle skapa jobb och framförallt skulle människor få tak över huvudet.
Vi kan ju inte tillbringa hela dygnet ätandes på restaurang, vi måste kunna ställa en säng någonstans.
I Dagens Industri har det pågått en debatt mellan mig å ena sidan och
Fastighetsägarna och Handelskammaren å den andra.
Nu är den avslutad i alla fall i Dagens Industri, någon mer replik lär jag inte få.
Men SvD kopplar lite till den idag.
I sin artikel var de väldigt upprörda över att det tog så lång tid att få en etta på Kungsholmen. Denna långa väntan borde upphöra och ersättas av en snabb tillgång till ettan på Kungsholmen, menade de.
Kungsholmen är trots allt begränsat av vatten, ganska så tättbebyggt och i ettorna bor det ju redan någon. Jag undrade därför i min replik hur länge det var rimligt att vänta på denna etta. Det tyckte de var en närmast löjlig fråga.
Det lär väl inte finnas så många tillgängliga verktyg om man vill snabba på
utflyttningen och ersätta de som bor där med andra, tänkte jag.
Men att få något svar på vad som döljer sig i deras verktygslåda visade sig vara
svårare än vad jag trodde.
Det enklaste hade ju varit om de lämnat ett rakt svar och skrivit att lägenheterna ska gå till den som är beredd att betala mest för den. Därför måste man börja med att höja hyrorna för de som bor där så att de slutar att bo i sina ettor.
Det blir ju lite problematiskt om de som flyttar in, efter de som tvingas flytta ut, också vill bo kvar under lång tid. Då är man på ruta ett igen.
Den som vill flytta till en etta på Kungsholmen får återigen snällt vänta på att det blir någon ledig. Hur ska de göra då, hade de tänkt, för att de ska gå snabbt att få en etta på Kungsholmen?
Så här skriver de:
”När Engman i artikeln ställer frågan hur lång tid Fastighetsägarna och Handels-kammaren anser att det ska ta att få en etta på Kungsholmen så blixtbelyses de olika perspektiven: det ena utgår från att just på denna del av bostadsmarknaden ska kunderna alltid stå i kö och det som kan diskuteras är längden på kön.
Och så det andra, som verkligen tror att förändringar på sikt kan leda till en fungerande marknad där hyresgästen inte behöver stå i decennielånga köer eller arrangera bräckliga fyrpartsbyten för att få en lämplig bostad.”
Inte för att jag förstår vad blixtbelysningen består av. Jag tycker inte ens det glimmar till. Det jag frågade efter var ju vad för slags ”förändringar” då hade i åtanke. Vi får väl fortsätta att leva i okunnighet om innebörden av dessa förändringar.
Jag håller dock med debattörerna om att tillväxten hotas av bostadsbristen.
Så Stockholms Handelskammaren och Fastighetsägarna kan ju förslagsvis ställa sig i frontlinjen för att genomföra den skattereform för hyresrätten som vi, Fastighetsägarna och SABO föreslagit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar